PRAGMA
AKKTIV- AKK- Tidig InterVention till föräldrar som
har barn med omfattande kommunikationssvårigheter
Komm-A
-
Kommunikation med stöd av kommunikationsbok
för personer med afasi
NavigAbile
"Messa"
med symboler
PROJEKT SAMTALSMATTA
COGAIN
PRAGMA- pragmatiskt organiserade
kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter.
PRAGMA är ett treårigt projekt som drivs av DART och
RBU i Göteborg med omnejd med ekonomiskt stöd från Allmänna Arvsfonden.
Projektets övergripande mål är att ge barn med
omfattande kommunikationssvårigheter och personer i dess närhet bättre
förutsättningar att kommunicera med bildbaserade kommunikationskartor.
De kartor som utvecklas i projektet ska främja
kommunikation och barnets möjligheter till lärande och utveckling av språk,
tänkande och social identitet. Kartorna ska:
§
vara strukturerade utifrån hur språk används i samtal mellan
människor, d v s ska vara pragmatiskt organiserade
§
vara enkla att använda
§
kunna användas på meningsfulla sätt i vardagen
§
innehålla ett relativt stort ordförråd (många bilder)
§
ge det enskilda barnet utmaningar och på så sätt stödja
utveckling
§
kunna byggas ut i takt med förändrade behov hos barnet och
hans eller hennes föräldrar och pedagoger
§
vara anpassade till barn med olika funktionshinder.
Mer specifikt avses att i projektet bygga upp en
kunskapsbank samt utveckla och utvärdera hur pragmatiskt organiserade
kommunikationskartor kan användas av barn med omfattande
kommunikationssvårigheter tillsammans med föräldrar, pedagoger och andra
personer i barnets nätverk.
Ytterligare en målsättning med projektet är att skapa
en modell för ett samarbete mellan hem och skola när det gäller utveckling
av bildbaserade kommunikationskartor för små barn med
kommunikationssvårigheter. Vikten av tillgänglighet betonas på så sätt att
det är meningen att föräldrar och personer verksamma inom skola och
habilitering enkelt ska kunna få tillgång till de kommunikationskartor som
utvecklas i projektet.
Vi som arbetar med projektet är:
Anna Carlstrand, projektledare och logoped DART
anna.carlstrand@vgregion.se
Maria Olsson, logoped DART
Britt Claesson, AKK-pedagog DART
AKKTIV-
AKK- Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande
kommunikationssvårigheter
Detta projekt leds av Gunilla Thunberg på DART och
bedrivs i samarbete med Handikappförvaltningen i Västragötlandsregionen. Det
består av två olika delprojekt: ett utvecklingsprojekt och ett
utvärderingsprojekt. Utvecklingsprojektet påbörjades 2005 med stöd av TSIB
(Tvärvetenskapliga Sällskapet i Barnneuropsykologi) och inom ramen för detta
har två kurser utvecklats: grundkursen KomIgång omfattar åtta
grupptillfällen medan den frivilliga fortsättningskursen KomHem innehåller
fem gruppträffar och däremellan videofilmning i hemmet.
Utvärderingsprojektet påbörjades i pilotform 2005 med stöd av
Handikappkommittén i Västragötalandsregionen. Ett magisterarbete i logopedi
författat av Elin Karlsson och Maria Melltorp 2006 redovisar bakgrunden till
AKKTIV och förstås resultaten av den första utvärderingen. Du hittar detta
här.
Efter att ha bedrivit kurserna i pilotform i två år kör
vi nu i fastare former. Kurserna erbjuds vid Resursverksamheten i Göteborg
men också vid Habiliteringen i Södra Älvsborg. Utvärderingsprojektet har
fått utökade medel från handikappkommittén och kommer att fokusera tre
delområden: samspel mellan barn och förälder, barnens utveckling samt hur
föräldrarnas upplevelse av sitt föräldraskap påverkas. Forskningen inom
dessa tre områden leds respektive av Ulrika Ferm, Gunilla Thunberg
(logopeder och filosofie doktorer vid DART) samt Malin Broberg Olsson
(psykolog, lektor och filosofie doktor vid Psykologiska Institutionen).
Utvecklingsprojektet fortskrider också med stöd av
Allmänna Arvsfonden och i samarbete med intresseorganisationerna FA, RBU,
FUB i Göteborg. Under en tvåårsperiod kommer materialet som utvecklats i
projektet dels att ses över och göras mer tilltalande och proffsigt, men
också utökas med undervisningsfilm, en kursbok/häfte samt ett koncept för
kravprofil och utbildning av fler AKKTIV-kursledare. Syftet är att kurserna
skall kunna spridas till habiliteringar och andra verksamheter för barn med
kommunikationssvårigheter i hela Sverige.
Här kan du ladda ner lite olika Komigång-kartor
TILLBAKA
”Komm-A”
– Kommunikation
med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi
Komm-A är ett tvåårigt projekt som stöds av Allmänna
Arvsfonden och som inleds hösten 2007. Projektet har som mål att öka
möjligheter för personer med afasi att kunna kommunicera och vara delaktiga
i samhället med hjälp av AKK i form av en kommunikationsbok. Det består av
en utvecklingsdel, en provnings- och utvecklingsdel och slutligen en
informationsdel. En projektgrupp bestående av representanter från
Afasiföreningen i Göteborg, klinisk afasiverksamhet i
Västragötalandsregionen samt DART- västra Sveriges kommunikations- och
dataresurscenter kommer inledningsvis att formeras och träffas regelbundet
för att planera och leda arbetet under projektets gång. De specifika målen
med Komm-A är:
- Utveckla
olika mallar till kommunikationsbok som finns lättillgängliga på Internet.
- Utveckla
informations- och kursmaterial om AKK och kommunikationsbok till 1)
logopeder i klinisk verksamhet 2) afasiföreningar/studieförbund
-
Utvärdera dels
1) användning/nyttan av boken i
a) klinisk verksamhet samt
b) förenings/cirkelverksamhet som riktar sig till personer
med afasi
2) utbildningsinsatser/material
Komm-A leds av logoped Gunilla Thunberg på DART.
Logoped Ann Ander, Strokeforum, Sahlgrenska Universitetssukhuset och tillika
ordförande i Afasiföreningen i Göteborg samordnar utvärdering i klinisk- och
afasiföreningsverksamhet. Information om bakgrunden till projektet hittar du
här i magisterarbetet av Hilda Ellborg och Sofia Zechel. De mallar
som vi hittills arbetat med när det gäller kommunikationsbok för personer
med afasi hittar du här.
TILLBAKA
NavigAbile - e-inkludering för personer med funktionshinder
Ett EU-projekt inom eTEN
NavigAbile är ett webbaserat system som erbjuder nya vägar till tillgängligt webinnehåll åt
personer med rörelsehinder och kommunikationssvårigheter.
Det innehåller en uppsättning tjänster, som både förbättrar webgränssnittet och tillhandahåller
verktyg för kommunikation och interaktion. Projektet startade i januari 2007 och kommer att pågå i
15 månader. Projektets kärna är en europeisk marknadsvalidering i de deltagande länderna Italien, Spanien,
Sverige och Grekland.
Hypotesen är nämligen att olika kulturella förhållningssätt till funktionshinder och olika strukturer
för hälso- och sjukvårdssystem i olika europeiska länder påverkar en bredare spridning av tjänsterna
i deras nuvarande utformning.
Man kommer också att implementera nytt informations- och undervisningsmaterial i varje land.
Studenter vid Språkteknologiprogrammet, Göteborgs universitet, utvecklar delprojektet
SNIGL för svenska
NavigAbilesajten, där lättläst nyhetstext länkas till blissymboler.
Vid DART arbetar följande personer i projektet:
Katarina Mühlenbock, projektledare
katarina.muhlenbock@vgregion.se,
tel:031-342 08 12
Mats Lundälv, datapedagog
mats.lundalv@vgregion.se,
tel:031-342 08 04
Eva Holmqvist, arbetsterapeut
eva.holmqvist@vgregion.se,
tel:031-342 08 03
Ingrid Mattsson Müller, logoped
ingrid.mattsson-muller@vgregion.se,
tel:031-342 08 11
Lage Persson, datatekniker
lage.persson@vgregion.se,
tel:031-342 08 02
Här kan du se på några av våra
NavigAbile-anpassade sidor.
(användarnamn och lösenord i NavigAbile krävs)
TILLBAKA
"Messa" med symboler
- möjligheter för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att
använda SMS
Detta projekt har som mål att personer med kognitiva
funktionshinder, på egna villkor, ska få ökade möjligheter att använda SMS,
som ju blivit en självklarhet för andra samhällsmedborgare utan
funktionshinder.
Projektet pågår mellan 2007 och 2009 och drivs av FUB, Hjälpmedelsinstitutet
och DART.
Under 2007 och 2008 får åtta personer (boende i Göteborgs- och
Örebrotrakten) med kognitiva och kommunikativa funktionshinder använda
handdatorbaserade kommunikationshjälpmedel med SMS-funktion. Varje person
har fått ett individuellt utprovat hjälpmedel med det innehåll som man
behöver. Projektet samarbetar med personernas arbetsterapeut/logoped som
fått utbildning och handledning och som i sin tur stöttar användarna.
Hjälpmedlen som används i nuläget är MicroRolltalk och Handifon.
Personerna som deltar följs under ca ett års tid och vi utvärderar hur
hjälpmedlen fungerar. Härefter skrivs en projektrapport och projektet kommer
att skapa ett informationsmaterial för att sprida kunskap om hur man kan få
symbol-SMS att fungera bra.
Vi som arbetar med projektet är:
Margret Buchholz, arbetsterapeut och
projektledare DART
margret.buchholz@vgregion.se,
tel:031-342 08 06
Ingrid Mattsson Müller, logoped DART
ingrid.mattsson-muller@vgregion.se,
tel:031-342 08 11
Margaretha Olstam, hjälpmedelskonsulent och
samordnare för projektet på Sprida kommunikationscenter i Örebro
margaretha.olstam@orebroll.se, 019-6024231
Här finns mera information om
Hjälpmedelsinstitutets projekt:http://www.hi.se/templates/Page.aspx?id=414
Här hittar du information om
Arvsfonden
http://www.arvsfonden.se/
Presentation av projektet på ID-dagarna i Stockholm i oktober 2008
TILLBAKA
PROJEKT SAMTALSMATTA
Översättning och utvärdering av Talking MatsTM
– en metod för ökat självbestämmande
Samtalsmatta (Talking Mats) är en metod och ett redskap som utvecklats av
logoped Joan Murphy m fl. på Stirling University i Skottland (www.talkingmats.com).
En samtalsmatta är precis som namnet säger en matta med vilken personer som
har kommunikationssvårigheter får stöd i att uttrycka sina åsikter
med hjälp av bilder.
Syftet med samtalsmattan är att förbättra möjligheterna för barn, ungdomar
och vuxna med kommunikationssvårigheter och kognitiva funktionsnedsättningar
att bli mer delaktiga i vardagligt socialt liv och olika sorters beslut.
Under 2007 kommer DART
tillsammans med SÖK (www.sokcentrum.se)
och FUB i Göteborg (www.goteborg.fub.se)
att översätta boken Talking Mats A Resource To Enhance Communication
till svenska. Vi kommer också att kartlägga och beskriva hur samtalsmatta
används i olika verksamheter och sammanhang såsom exempelvis
förskola/skola, barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering, daglig verksamhet,
boendeverksamhet för vuxna och familjer (hemmiljöer).
Projektet, som startar i januari 2007, genomförs med stöd av medel ur
Allmänna arvsfonden
Vi som arbetar i projektet är
arbetsterapeut Mia Tengel-Jöborn
maria.tengel-joborn@vgregion.se (DART),
logoped & språkvetare Ulrika Ferm
ulrika.ferm@vgregion.se (DART) och
logoped Maja Sigurd-Pilesjö
maja.sigurd-pilesjo@sokcentrum.se (SÖK).
Ett kliniskt utvecklingsprojekt, i form av en magisteruppsats i logopedi,
har genomförts parallellt med Samtalsmatteprojektet. Författarna till detta
arbete är Anna Johansson och Masako Konno Karlsson och arbetet har
genomförts under handledning av Ulrika Ferm och logoped Anna Knollenburg.
Du
finner
arbetet här
Boken om samtalsmatta kostar ca 175 kr inkl moms och finns nu att
beställa på svenska
TILLBAKA
COGAIN (communication by gaze
Interaction) – är ett nätverksprojekt finansierat via EU. Syftet med
projektet är att samla och utveckla kompetens kring ögonstyrning för
personer med funktionshinder. Med ögonstyrning menas att styra datorn med
blicken istället för att använda mus och/eller tangentbord. Projektet
utvecklar ny teknik, förbättrar existerande system och verkar för
effektivare integrering av systemen i vardagen. Från Sverige deltar DART och
företaget Tobii Technology.
Deltagare från DART är
arbetsterapeut Eva Holmqvist, arbetsterapeut Margret Buchholz och
datapedagog Mats Lundälv.
Här kan du ladda ner en broschyr (på
svenska) om Cogain-projektet
Här kan du ladda ner en broschyr (på engelska) om Cogain-projektet
Kontakta gärna
Margret Buchholz eller
Eva Holmqvist om ni undrar över
något
Här kan du se bilder
från tematräffen "Kommunicera och styra med ögonen" som vi hade på
DART i mars 2006
Handouts för projektets
föreläsning under ID-dagarna 2006 finns
här.
Handouts för projektets
föreläsning under ID-dagarna 2008 finns
här.
Här finns ett informationsmaterial med två powerpointpresentationer som
handlar om vad man kan tänka på vid utprovning av ögonstyrning. Den ena
beskriver hur en
utprovning kan planeras
och genomföras och den andra tydliggör
ergonomiska aspekter kring
ögonstyrning som är bra att känna till. (Filerna är komprimerade. Efter att
du har packat upp dem, sär de i PowerPoint-bildspel - så
PowerPoint behövs inte).
För tips om hur du arbetar med komprimerade filer -
titta här
Vill du veta mer: besök
gärna COGAIN: s hemsida på adressen
www.cogain.org.
TILLBAKA
Forskning och Utveckling